bilorientering

Bilorientering.

 

Hur började det?

Det var början på 1960-talet, kompisen Jan Malmqvist och jag hade blivit intresserade av gamla kartor Den älsta vi hade var från 1600-talet över Södertörn. Detta måste ju kollas upp på plats, fanns de gamla vägarna och torpen kvar?

Detta fortsatte under  ett antal år och därifrån var det inte långt  att även intresset fför bilorientering väktes

På den tiden förekom s.k. svarttävvlingar arrangerade av olika företags motorklubbar, att dee  var ”svarttävlingar” berodde på att klubbarna inte var anslutna till, Svenska Bilsportförbundet  SBF eller Motorförarnas

Helnykterhetsförbund MHF som också hade bil-O på sitt program med DM och riksmästerskap RM.

För dom som hade licens i något av dessa förbund ´kunde bli uteslutnaur sina förbund, om dom deltog i dessa företagstävlingar.I och med detta förekom s.k. synonymer, de mest kända är väl Inge Vidare och Åke Vilse

 

Min första licens fick jag som medlem i Nacka MS 1959 den kallades då junior-B, men någon synonym tog jag aldrig. 

Däremot arrangeradeJanne och  jag själva småtävlingar för kompisarna i Nacka

 

Så småningom började jag åka mer organiserat, jag har tyvär inte samla alla tävlingars handlingar, men kommer att skriva om de jag har sparat, i bloggen

 

Vad är bilorientering?

En förare en kartläsare en bil

Kartläsarenlotsar föraren efter körorder och karta som ekipaget erhållit c:a 30 sek. före start på sträckan.

Nu gäller det att hitta den väg som körorden säger att ni skall åka. Lurigheten är att verkliheten inte alltid stänner med kartan, det har kommit till nya vägar, hus har rivits eller bäckar torkat ut och plöjts igen.

Vanligt är att snittfarten skall vara minst 40Km/t annars får man prick, missade orienteringstavlor OK en kartsymbol eller passertavla PK ett vägavsnitt ni måste passera. Missade sådana brukar ge 10 prick/st. senast jag åkte på 80-talet räknades 6 sek. som 0,1 prick.

 

Det började med OT, orientering/tillförlitlighet, vilket betydde  att man fick prick både för sen tid och skador på bilen och missade tavlor.

De kartskalor som man började använda var 1:100 000. Men denna skala visade sig inte kunnauppnåden presison som behövdesför att kunna utnyttjamera av annarspå kartan osynliga stigar och vägar.  Därförbörjade man också använda 1:50 000,för att kunna utnyttja mer av terrängen, stigar o.s.v.

Med tiden har detta utvecklatsmer och mer. När jag tvingades sluta, ´åkte vi ´på alla skalorner till 1:1000 för att t.ex kunna åka i grusgropar, på industrigårdar, parkeringsplatser o.s.v.

De första svenska mästarna som korades var vid en orienterigstävling i Enköping 1961

 

Förare:

1.Alrik Stenström / MSK Hammaren

2.Bengt Jismark / Djursholms MK 3.Yngve Andersson / Göteborgs MF  

3. Uno Gårdebäck / Stockholms BK

3.Thorbjörn Nord / SMK Malmö

 

Kartläsare:

1.Börje Nilsson / MSK Hammaren

2.Fergus Sager / Djursholms MK

3.Lars Jernå / Göteborgs MF

3.Hans Olsson / SMK Malmö

 

OBS första och enda gången man utsett två tredjeplatser i Bil-O SM

Någon som vet?

 

Vid SM:et 1962 kom Arne Berg, (som jag senare hade mycket affärer med) 2:a i SM som kartläsaree åt Uno Gårdebäck / Stockholms BK.

 

När jag träffade Arne hade han verkstad i Nykvarn senare i Malmköping

 

Bengt Svensk

Här kommer minnen från rally men främst bilorienteringar jag åkt, med kommentarer, referat o.s.v.

Bengt Svensk